Det vi har jobbat med under v.14 i skolan

Engelska 4A + 4C

Vi har pratat mycket kring uppgiften ”Hobby”

Gått igenom de olika punkterna som ska vara med i skrivuppgiften som senare ska framföras muntligt.

Detta har tagit två engelskalektioner. Vilket innebär att eleverna har diskuterat på väldigt bra. Mestadels på engelska.

Under onsdagen satt alla och skrev varsin text om deras hobby. En del blev klara med uppgiften!

Bifogar uppgiften i en wordfil nedan! Tryck på länken så får du upp filen!

My hobby

No 4A + 4C

Denna vecka har vi inte experimenterat utan vi har haft genomgång av vattnets olika former, fasövergångar, vattnets kretslopp, samt atomer/molekyler och kemisk förening.

atom+Allt+som+har+en+massa+och+kan+vägas+består+av+materia.

Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar ...

En liten film, TRYCK ⇒⇒⇒⇒    Fast, flytande och gas

Ämnen har olika egenskaper. Man kan ta reda på vad det är för ämne med hjälp av utseendet, färgen, doften, tyngden, hur det känns, löslighet, ledningsförmåga, smältpunkt, kokpunkt, magnetiska egenskaper osv. man kan använda alla sinnen.
Ämnen kan finnas i tre faser(former) som också kallas aggregationstillstånd/former: fast, flytande eller gas.

Fasta ämnen hålls samman, flytande ämnen rinner och gaser rör sig långt bort tills den
bromsas upp av något.

no-k4vrmevt13blogg-21-638De+tre+aggregationsformerna

Fasövergångar

Smältning (fastfas till vätskefas)

Det som har hänt är att isbiten har smält och gått över till vätskefas. Det är alltså fortfarande vatten – men i en annan form.

Vattenmolekylerna sitter ihop med varandra på bestämda platser i isbiten utan att röra sig så jättemycket. Låter vi isbiten vara framme i rumstemperatur så får vattenmolekylerna energi och börjar röra sig lite, men håler fortfarande ihop.

Kokning (från vätskefas till gasfas)

Värmer vi vattnet så kommer molekylerna att röra sig jättemycket och sprida ut sig. Vattnet kokar och övergår till gasform. Kokpunkten= 100 °C.

Avdunstning (från vätskefas till gasfas)

Om du tänker efter har du säkert märkt att ett ämne kan gå från vätskefas till gasfas även vid temperaturer under kokpunkten. Det är det som kallas avdunstning.

Stelning/frysning (från vätskefas till fastfas)

Ett annat sätt att omvandla vatten från en form till en annan är genom att sätta flytande vatten i en frys. När temperaturen sänks förlorar molekylerna sin rörelseenergi och rör sig allt långsammare. Ju långsammare de rör sig, ju bättre kommer de att hålla ihop vilket leder till att de snart har återgått till sina bestämda platser. Det som händer här är att vattnet har frusit, eller stelnat som man också kan säga, och gått över från vätskefas till fast fas.

Kondensation (från gasfas till vätskefas)

Vi kan också omvandla vattenånga till flytande vatten genom att sänka temperaturen i ett rum eller en behållare med mycket vattenånga i (en bastu till exempel). Vi kommer då att märka att vattenångan bildar små vattendroppar på rummets väggar. Dropparna är vatten i vätskefas. Vi har alltså sett en fasövergång från gasfas till vätskefas, vilket man kallar kondensation. Molekylerna får mindre energi och går ihop till små droppar.

 

Bild på vattnets tre former

Grej (Gömd i aska)

Tryck på länken så kan du se vad som hände timme för timme!   ⇒Pompei

  • År 79 hade Pompeji 20 000 invånare. Staden var en populär sommarstad för rika romare som hade lyxiga hus där. 
  • Den lilla staden Pompeji låg  i närheten av den 1277 meter höga vulkanen Vesuvius. Vulkanen hade inte haft ett utbrott på 800 år och de som bodde bredvid den trodde att den var ett vanligt berg.
  • Den 24 augusti år 79 e.Kr kom utbrottet. Ett eldsken lyste upp himlen ovanför vulkanen och med ett åsklikt brak for en lavapropp upp ur Vesuvius krater och upp mot skyn. Magma slungades 500 meter upp i luften och kyldes därefter ner till pimpsten innan den föll ned.
  • Samtidigt strömmade giftiga gaser ut ur vulkanen. Inom några timmar var nästan alla som inte hade lyckats lämna staden döda – antingen förgiftade av ångor, begravda under ett tjockt lager pimpsten och aska eller instängda i instörtande byggnader.
  • Efter 28 timmar tystnade Vesuvius, då låg Pompeji begravt under ett sex meter djupt lager av aska och pimpsten.
  • Enbart i Pompeji dödades omkring 2000 människor, mer än en tiondel av hela befolkningen.
  • Pompeji och dess tragiska öde föll i glömska. Det började växa gräs, buskar och träd ovanpå asklagret. Till sist var Pompeji försvunnet.
  • 1748 upptäcktes den begravda staden igen och arkeologer grävde fram hus, gator och tempel.
  • Några av de 2000 pompejibors kroppar har förmultnat och kvar har det blivit hålor i den stelnade vulkaniska massan. Man hällde flytande gips i håligheterna så att det har blivit avgjutningar av offrena. Avgjutningarna har avslöjat vad de gjorde de sista ögonblicken innan de dog.
  • Vesuvius har haft många vulkanutbrott, men det brukar vara långt mellan utbrotten. Det senaste utbrottet Vesuvius hade va 1944.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: