No-biologi-skogen-svampar och bär

Svampar viktiga för skogen

Svamptrådarna heter mycel och ligger runt trädens rötter.

De hjälper träden att ta upp vatten och mineralämnen.

Samtidigt får svamparna sockernäring från träden.

Hattsvamp

Ätliga svampar: Karljohansvamp, kantareller

Giftiga svampar: Flugsvamp

Bär

Blåbär:

  • Trivs i granskog
  • Fuktig mark

Lingon:

  • Trivs i ljusare skog, i bergshällar, gles tallskog
  • Tål kyla väldigt bra

Hallon:

  • Behöver mycket ljus                                            ladda ned (7)
  • Trivs bäst på kalhyggen och öppna platser

KALHYGGE= nerhugget område

No-biologi-nedbrytare-näringskedja

Nedbrytare

  • Svampar
  • Bakterier
  • Småkryp

Nedbrytning

När Nedbrytarna äter så delar de upp löven i mindre och mindre bitar, de bryter ner löven. Mörk mylla blir kvar som har mycket näring som träden behöver.

Om ett djur dör:

Då blir det djuret mat åt andra djur som sedan nedbrytarna äter.

Näringskedja

En näringskedja visar alltid vem som äter vem och det börjar alltid med en växt som har fått energi från solen.

Exempel på näringskedja:

naeringskedja_3__1_

No-biologi-pålrot-årsringar

Årsringar

  • Årsringar berättar hur gammalt ett träd är.
  • De berättar också att trädet växer olika mycket under de olika årstiderna.
  • De mörka ringarna står för mörkare perioderna som vintern. De ljusa ringarna står för de ljusare perioderna som vår och sommar då träden växer som mest.
ladda ned (6)

Pålrot

  • Rötter på vissa träd som ser ut som en påle och växer djupt ner i marken.
  • Ek och tall har pålrot.

Ytlig rot

Granen har ytliga rötter som breder ut sig mer.

No-biologi-Gran och tall

Barrskog är den vanligaste skogen i Sverige!

Två barrträd som vi har i Sverige är:

Tall

ladda ned (4)

  • Har långa barr
  • Mindre kottar
  • Kraftig bark
  • Djupa rötter
  • Grenarna börjar högt upp
  • Barren sitter två och två
  • Trivs där det är extremt torrt och där det är väldigt blött

Gran

images (1)
  • Kortare barr
  • Större kottar
  • Tunn bark
  • Ytliga rötter
  • Grenar börjar långt ner på stammen
  • Trivs där det är lagomt fuktigt
  • Trivs med näringsrik jord

Jämför gran och tall! Hittar du likheter och skillnader?

Är det tallar eller granar som klarar sig bäst vid en skogsbrand?

Vanligaste lövträden som vi har i Sverige:

Björk, asp, al, ek och bok.

Matsmältningen onsdag 2/6

  • Du ska kunna de olika organen
  • Du ska kunna vad alla dessa organ gör med maten

Tänderna krossar och maler maten

Tändernas viktigaste uppgift är att sönderdela maten. Framtänderna har vassa kanter och är formade så att du kan bita av maten. Kindtänderna har stora tuggytor som är bra för att krossa och mala sönder maten.

Tungan rör runt

Tungans uppgift är att röra runt maten med hjälp av saliv. Saliv sönderdelar maten och gör den lättare att svälja. Den hindrar att slemhinnan i munnen torkar ut. Den skyddar munhålan och tänderna mot bakterier.

Matstrupen
Genom matstrupen förs födan till magsäcken med hjälp av glatta muskulaturer som gör så att det bli små vågrörelser som uppstår och skjuter maten vidare. Tar ungefär 2 sekunder.

Övre magmunnen

Övre magmunnens lucka öppnas och maten släpps in till magsäcken.

Magsäcken

Här blandas födan med magsaft samtidigt som magsäckens muskelförsedda vägg knådar den. Magsaften innehåller magsyra. Magsyran dödar eventuella bakterier och sönderdelar proteiner. Magsäcken är en behållare där maten och drycken stannar upp innan den transporteras vidare genom resten av mag-tarmkanalen. Magsäcken rymmer ungefär en och en halv liter. Den brukar vara tömd på mat ungefär fyra timmar efter en måltid. Dryck passerar snabbast och fet mat stannar kvar längst i magsäcken.

Tunntarmen

Maten lämnar magsäcken genom den nedre magmunnen. Den kommer då till tunntarmen.  

Tunntarmen har följande uppgifter:

  • Tunntarmen fortsätter att sönderdela maten.
  • Tunntarmen tar upp vatten och näringsämnen från maten.

Tunntarmen är tre till fem meter lång. Sammandragningar i tunntarmens muskler skapar vågrörelser som knådar tarminnehållet och för det framåt.

I tunntarmen blandas maten med galla, bukspott och tarmsaft. gallan kommer från levern. Blodkärlen i tarmluddet tar upp näringen från maten.

Tjocktarmen

Tjocktarmen tar emot 1-2 liter tarminnehåll från tunntarmen varje dygn. Detta stannar i tjocktarmen i 3 timmar upp till över ett dygn. Tarminnehållet transporteras neråt i tarmen med hjälp av vågrörelser. En stor del av tarminnehållet består av vatten, resten av mat som inte brutits ner, salter och bakterier. Det mesta av vattnet sugs upp från tarmen ut i blodet. Därför får avföringen en fastare konsistens. Tjocktarmen suger också upp vissa salter.

Ändtarmen

Ändtarmen är normalt tom. Avföringen glider ner i ändtarmen och uppehåller sig där tills man känner att man behöver gå på toaletten. En reflex gör att tjocktarmen och ändtarmen dras samman för att pressa ut avföringen, samtidigt som musklerna runt ändtarmsöppningen slappnar av.

Bakterier, virus, vaccinering

BAKTERIER

  • små levande celler
  • förökar sig vid delning
  • de flesta gör nytta i naturen, hos människor och djur
  • otäcka bakterier sprids vid beröring, inandning, sår eller dålig mat
  • kan oftast behandlas med antibiotika

VIRUS

  • mindre än bakterier
  • kan inte föröka sig själva
  • förökar sig OM de har tagit sig in i en levande cell
  • förökar sig när de tar sig in i en levande cell
  • de vita blodkropparna tar bort de flesta virus
  • de vita blodkropparna lär sig att känna igen olika virustyper och bildar antikroppar (försvar) mot dem
  • kan inte behandlas med antibiotika
  • kan förebyggas med vaccinering
  • virus kan ge förkylning, influensa, mässling, påssjuka, vårtor med mera

Varför blir vi förkylda gång på gång?

För att det finns tusentals olika förkylningsvirus som man kan bli förkyld av. kroppen känner bara igen de som man redan har haft. De får man inte igen.

Vaccinering

Mot vissa sjukdomar vaccinerar man sig. I vaccinet finns bakterier eller virus som är döda eller väldigt svaga.

De vita blodkropparna tillverkar antikroppar (skyddsämnen) mot infektionen när vaccinet kommer in i kroppen.

Antikropparnas uppgift är att upptäcka smittämnet.

Vaccination tränar kroppens immunförsvar så att det bättre kan känna igen och bekämpa bakterier och virus.

TITTA GÄRNA PÅ DENNA FILM OM BAKTERIER OCH VIRUS (vi har sett den i skolan). Finns på Medioteket! ”Vår underbara kropp del 01: Bakterier och virus”

Hjärtat och blodomloppet

Gå ut på medioteket Gävle, logga in med din inloggning som du har på skolan. Kika på filmen Människokroppen- hjärtat och blodomloppet (vi har sett den på skolan.

https://medioteket.gavle.se/film/c47c699b91

Hjärtat består av två pumpar, vänster hjärthalva och höger hjärthalva. Därför har vi två blodomlopp.

Hjärtats blodomlopp:

  • syre kommer in i blodet via inandning, via lungorna
  • syrerika blodet hamnar i hjärtats vänstra sida, som pumpar ut det syrerika blodet till hela kroppen via artärerna
  • kroppens alla organ tar upp syret
  • blodet hamnar sedan i kapillärerna där koldioxid tas upp
  • blodet transporterar det koldioxidrika blodet via venerna till hjärtats högra sida
  • hjärtat pumpar det koldioxidrika blodet vidare till lungorna, där koldioxiden kommer ut via utandning

Lilla kretsloppet

Kallas även för lungkretsloppet. Hjärtats högra kammare pumpar blodet till lungorna. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet förs tillbaka till hjärtats vänstra förmak. Blodet pumpas vidare till vänster kammare och ut i stora kretsloppet.

Stora kretsloppet

Blodet pumpas ut från vänster kammare genom stora kroppspulsådern (aorta) och andra artärer. Når sedan kapillärerna i kroppen. Där transporteras syre och näringsämnen ut i vävnader. Avfallsprodukter tas upp av blodet. Blodet förs tillbaka till hjärtats förmak genom venerna.

DEL2 Kroppen CIRKULATIONSORGANEN

Cirkulationsorganen består av hjärtat, blodet och blodkärl.

EN DROPPE BLOD INNEHÅLLER

  • 5 miljoner röda blodkroppar
  • 1/2 miljon blodplättar
  • 7000 vita blodkroppar
  • vatten
  • socker
  • salt
  • hormoner
  • vitaminer
  • fett
  • proteiner

Blodet är kroppens transportsystem!

Blodet är en blandning av vätska och celler. Cellerna transporterar syre och bekämpar bakterier. vätskan transporterar näringsämnen till kroppens celler och kör bort avfall.

Vad är plasma?

Det är blodets vätska.

Syrerikt blod har klar röd färg och kommer från lungorna.

Syrefattigt blod har mörkröd färg med koldioxid i och går till lungorna.

plasma | Definition, Function, & Composition | Britannica

Vad är blodkärl?

Blodkärl är rör i hela din kropp där blodet rinner.

Blodet lämnar hjärtat via artärer som är stora blodkärl (som ditt finger ungefär).

Artärerna delas i mindre rör som heter kapillärer.

kapillärerna går ihop igen och blir grövre och kallas då vener.

Blodomloppet | IdrottÅhälsa

Gå ut på medioteket Gävle så hittar du en kort filmsnutt om blodkärl. Den heter Blodsystemet- blodkärl. Du loggar in med samma inloggning som när du är på skolan. https://medioteket.gavle.se/film/2374e11ac6

Vilka blodkroppar har vi? Vad har de för uppgifter?

Röda blodkroppar

  • Gör blodet rött med hjälp av det röda färgämnet hemoglobin
  • Bildas i benmärgen
  • Viktigaste uppgiften för de är att transportera syre och koldioxid
Röda blodkroppar - Erytrocyter | Seniorgymmet

Vita blodkroppar

  • De vita blodkropparna försvarar kroppen mot infektioner och en del äter upp bakterier
Vita blodkroppar - Leukocyter | Citikliniken Labs

Blodplättar

  • Blodplättars uppgift är att stoppa blödningar genom att klibba ihop sig som ett nät över såret. Då koagulerar blodet (stelnar) och blir en sårskorpa).
Blodet | Ugglans Biologi

Genomskärning av arm med ådror och blodceller. Illustration.

Muskler

Finns i hela din kropp. Finns ungefär 600 muskler.

Musklernas uppgifter

  • Gör att vi kan röra oss.
  • Ger stöd till skelettet.
  • Skyddar inre organ.
  • Hjälper oss att hålla kroppstemperaturen.
  • Hjälper oss när vi talar, sväljer, tuggar och visar miner.

Olika typer av muskler

Det finns tre typer av muskler i kroppen:

  • Skelettmuskulatur
  • Glatt muskulatur
  • Hjärtmuskulatur

Skelettmuskulatur- viljestyrda muskler

Skelettmuskler är de vanligaste och är de muskler vi använder när vi vill röra kroppen på olika sätt. De fungerar tillsammans med skelettet och lederna. De fäster vanligen i skelett. Skelettmusklerna består av många tunna muskeltrådar (tvärstrimmiga). Dessa muskler kan kontrolleras med viljan. Ex. biceps, triceps osv.

Bildresultat för skelettmuskler
Skelettmuskulatur

Glatt muskulatur- inte viljestyrda

Glatt muskulaturen är den typ av muskler som rör sig av sig självt. De finns i kroppens inre organ som till exempel magsäcken, tarmarna, blodkärlen, lungorna, huden och livmodern. När en kvinna föder barn så är det glatta muskler som är i arbete. Lika när du äter, de glatta musklerna i din mage får maten att röra sig. Dessa muskler kan vi inte styra över.

Bildresultat för glatt muskulatur

Hjärtmuskulaturen- inte viljestyrd

Hjärtmuskulaturen finn endast i hjärtats väggar. Det är en stark muskel som pumpar runt blodet i våra kroppar. Hjärtat kan vi inte styra över själva.

Träningsvärk

Du kan få träningsvärk om du belastar dina muskler kraftigt eller på ett nytt sätt. Då kan du känna dig stel och öm i de muskler du har belastat. Träningsvärk innebär att vissa muskler svullnar och gör ont. Pyttesmå bristningar uppstår i muskelcellerna.

Mjölksyra

Mjölksyra bildas när musklerna som jobbar inte får tillräckligt med syre. Bildas lättare när musklerna är i ett spänt läge.

Musklerna behöver syre för att omvandla kolhydrater och fett till energi. När musklerna drabbas av syrebrist, som en följd av hård ansträngning, tvingas de omvandla kolhydrater och fett till energi utan syre. Då bildas mjölksyra. Det börjar bränna i musklerna, hjärtat pumpar hårt för att göra sig av med mjölksyran och det börjar svida och göra ont i musklerna.