Dessa frågor fick era barn hem för några veckor sedan, men jag lägger ut här ifall att någon har glömt frågorna på skolan.

Titta gärna på gamla prov som jag har lagt ut också, så ser ni hur det kan se ut!

OM du vill se hur jag har gjort proven tidigare år! Vissa saker har vi dock inte gått igenom i år och då ska du självklart inte kunna det.

Men kika, så vet du hur jag brukar göra på ett ungefär!

Tryck på länkarna nedan så får du upp proven!

KEMIPROV 2014

Kemiprov vt2018

Alfred Nobel var en av de mest berömda svenskarna genom tiderna. Nobel var kemist och uppfinnare och hans testamente gav oss Nobelpriset, som är världens mest kända pris. Han uppfann dynamiten och tog patent (ensamrätt) på 355 uppfinningar.

Jöns Jacob Berzelius, 1779-1848, är nog den mest berömde forskare Sverige någonsin haft. Han var ”nya kemins” fader. Han gav varje grundämne en ny symbol.

För lågt intag kan leda till struma. För högt intag kan framkalla struma, vid ett långvarigt och överdrivet intag via tillskott.

Bra produkter att få i sig som innehåller jod är fisk, skaldjur, jodberikat salt, mjölk och mjölkprodukter.

Ättika

Ättika är ättiksyra utspädd med vatten, med starkt sur smak. Ättikssyra är en färglös vätska med stickande lukt. Ättika tillverkas idag genom att alkohol får oxidera så att ättiksyra bildas.

I matlagning används ättika främst till inläggningar och alltid utspädd. Kan användas som smaksättare, men vinäger används därvid oftare. Förvaras i rumstemperatur alltid oåtkomligt för barn!

SIV-regeln

Vatten och syra är farliga saker ihop. Det gäller att hälla den ena i den andra, inte den andra i den ena.

SIV-regeln (Syra I Vatten) är en minnesregel inom kemi som säger att starka syror ska spädas genom att blandas ut i vatten, inte tvärt om. Man häller syran i vattnet.
OM vatten sätts till syran börjar det koka med kringskvättande syra som resultat. Genom att tillsätta syran i vatten i små portioner blir värmeutvecklingen kontrollerbar.

Så ALLTID SYRA I VATTEN!!!

Blandning= När flera ämnen är tillsammans utan att bilda ett nytt ämne. I en blandning ser man vad som är vad. Man kan dela på blandningen igen. Kan t.ex ta ett filter och filtrera. Går det att separera ämnena igen som har blandats så är det en blandning.
Lösning=  När ett fast ämne blandas i en vätska och löser upp sig. I en lösning ser man inte vad som är vad. Man kan inte dela på blandningen igen. Delarna är så små att de ej kan ses. När en blandning ser ut som ett enda ämne så kallas det lösning.

Filmsnutt, tryck⇒    Blandningar och lösningar

Mättad lösning= Om du inte kan lösa mer av det fasta ämnet i vätskan är den mättad. Till exempel om du har väldigt mycket socker i ditt te kommer det samlas en gegga på botten av koppen. Lösningen är då mättad.

Omättad lösning=  En lösning med ett ämne i  men utan gegga på botten kallas omättad. Det innebär att du kan lösa mer fast ämne i vätskan. Ju varmare vätskan är desto mer fast ämne kan du lösa.

Slamning=  Ett fast ämne i en vätska. Det fasta ämnet flyter runt i vätskan. Om du låter denna blandning stå en stund kommer partiklar att lägga sig på botten i den behållare blandningen förvaras i. Grumligt.

Tryck på länken så kan du se en liten filmsnutt om vattnets kretslopp!

Vattnets kretslopp

En liten film, TRYCK ⇒⇒⇒⇒    Fast, flytande och gas

Ämnen har olika egenskaper. Man kan ta reda på vad det är för ämne med hjälp av utseendet, färgen, doften, tyngden, hur det känns, löslighet, ledningsförmåga, smältpunkt, kokpunkt, magnetiska egenskaper osv. man kan använda alla sinnen.
Ämnen kan finnas i tre faser(former) som också kallas aggregationstillstånd/former: fast, flytande eller gas.

Fasta ämnen hålls samman, flytande ämnen rinner och gaser rör sig långt bort tills de
bromsas upp av något.

Fysikalisk förändring= när ett ämne i detta fall vatten, går från en aggregationsform till en annan. Vattnet är med andra ord fortfarande vatten fast i en annan form.

Se molekylerna i de olika formerna!

Filmsnutt, tryck⇒ Vattnets olika faser

Fasövergångar

Smältning, avdunstning/kokning (förångas), stelning/frysning, kondensering

SMÄLTNING (FASTFAS TILL VÄTSKEFAS)

Det som har hänt är att isbiten har smält och gått över till vätskefas. Det är alltså fortfarande vatten – men i en annan form.

Vattenmolekylerna sitter ihop med varandra på bestämda platser i isbiten utan att röra sig så jättemycket. Låter vi isbiten vara framme i rumstemperatur så får vattenmolekylerna energi och börjar röra sig lite, men håller fortfarande ihop.

KOKNING (FRÅN VÄTSKEFAS TILL GASFAS)

Värmer vi vattnet så kommer molekylerna att röra sig jättemycket och sprida ut sig. Vattnet kokar och övergår till gasform. Kokpunkten= 100 °C.

AVDUNSTNING (FRÅN VÄTSKEFAS TILL GASFAS) förångas

Om du tänker efter har du säkert märkt att ett ämne kan gå från vätskefas till gasfas även vid temperaturer under kokpunkten. Det är det som kallas avdunstning.

STELNING/FRYSNING (FRÅN VÄTSKEFAS TILL FASTFAS)

Sätta flytande vatten i en frys. När temperaturen sänks förlorar molekylerna sin rörelseenergi och rör sig allt långsammare. Ju långsammare de rör sig, ju bättre kommer de att hålla ihop vilket leder till att de snart har återgått till sina bestämda platser. Det som händer här är att vattnet har frusit, eller stelnat som man också kan säga, och gått över från vätskefas till fast fas.

KONDENSATION (FRÅN GASFAS TILL VÄTSKEFAS)

Vi kan också omvandla vattenånga till flytande vatten genom att sänka temperaturen i ett rum eller en behållare med mycket vattenånga i (en bastu till exempel). Vi kommer då att märka att vattenångan bildar små vattendroppar på rummets väggar. Dropparna är vatten i vätskefas. Vi har alltså sett en fasövergång från gasfas till vätskefas, vilket man kallar kondensation. Molekylerna får mindre energi och går ihop till små droppar.

No 4A +

Atomer är alltså små byggstenar som allting är uppbyggt av!

Det finns ungefär 100 olika atomer.

Exempel på grundämnen:

I ERT LILA NO-HÄFTE HAR NI RITAT SKILLNADERNA MELLAN ATOM, MOLEKYL OCH KEMISK FÖRENING VÄLDIGT BRA!!! TITTA DÄR!

Vid kemisk förändring sker en kemisk reaktion. Vid en kemisk reaktion bildas det nya ämnen med nya egenskaper. När ett eller flera ämnen förändras.

Exempel:

Ett exempel är när veden brinner i en brasa. Då reagerar träämnena i veden med syret som finns i luften. Veden och syret förvandlas till koldioxid och vattenånga.

När något brinner, sker en kemisk reaktion med syre.

Så…detta är en kemisk reaktion!

⇒

Denna vecka har eleverna fortsatt lära känna de fem olika pulvren som vi jobbar med.

EGENSKAPER

Målet: Du undersöker fem okända ämnen.

❉ Fundera på (Förutsägelse)

Förutsägelse= det man tror ska hända

Vilka likheter tror ni finns mellan ämnena?
Vilka skillnader tror ni finns mellan ämnena?

De har fått använt fyra av fem sinnen som vi har och beskrivit de olika pulvren utifrån deras egenskaper!

De får absolut inte använda smaken då de inte vet det är för ämnen de jobbar med!

Så här har vi pratat mycket om egenskaper och hur man kan beskriva dessa pulver.

Egenskaper: mjukt, hårt, lent, strävt, kantigt, vitt, genomskinligt, fyrkantigt, kubformat, runt, platt, svagt, starkt, surt, sött, knastrigt osv.

VATTENTEST

Mål: Du undersöker vad som händer när de 5 ämnena blandas med vatten.

❉ Fundera på (Förutsägelse)

Vad tror ni kan hända när man blandar ämnen
med vatten?

Eleverna fick testa hur de olika pulvren reagerar med först 1 droppe vatten och sedan 6 droppar vatten totalt.

De fick beskriva händelserna NOGA!